tommy.jensen@sbs.su.se johan.sandstrom@ltu.se

The first day


The story of how young people imagine a future in Kiruna continues, this time in a song (in Swedish). During our last trip to Kiruna, in our conversations with (broadly defined:-) grown-ups we heard echoes of our previous conversations with a group of young girls. This short dialogue came to mind:

Girl 1 (19 years young): There is nothing in Kiruna.

Girl 2 (19 years young): There is everything in Kiruna.

Girl 1: I will leave on the first day!

In a later interview with girl 2, she explains why “everything” is in Kiruna, why she will stay, but also why she thinks LKAB is a too strong voice for youngsters growing up in Kiruna (one example is when staff from LKAB visits schools and telling young pupils why the only way forward is a career in the mine). But we also ask about her friend, why she will leave “on the first day” she has the chance to do so. That is basically the first part of the song below.

The other part of the song is a common story among the people we talk to, about when you’re young and want to study at a university, to explore, to seek out opportunities in the world (another story is reverse, that young people find the jobs at LKAB so well-paid that they don’t seek to explore new horizons). So, young people leave town, but when they grow older they come back to where they were brought up. This is the latter part of the song.

The link to the song “På första dan” (The first day) is below (you might have to reload the page for it to show!). The lyrics are in Swedish.

På första dan

Music, lyrics, instruments and song: Tommy Jensen

 

Dom säger, att Luossa varit gruva

Dom säger, att Börje hänger i hallen

Dom säger, att Kiruna har två lag

Dom säger, att jag ska ha tålamod

 

Dom säger, att ni är unga och smarta

Dom säger, att ni stannar här

Dom säger, att gruvan är enda vägen

Dom tror att, sina ord är min lag

 

Men jag tar flyget

På första dan

Ta mig härifrån

Och aldrig titta bakåt

 

Jag tänker, varför ska jag fatta?

Jag vägrar, i sten malmen och turisten

Min lust, är fägring stor

Bort härifrån, neonstan väntar

 

Men jag tar flyget

På första dan

Ta mig härifrån

Och aldrig titta bakåt

 

Men kanske kommer, kommer jag tillbaks

När medellivets ålder ropar mitt namn

Vem vill ha barn, barn med asfalterat DNA

Vem vill ha ett cementerat liv

 

Vi flyger norrut

Säger till ungarna

Det finns malm överallt

Och Kiruna har två lag


Leave a comment